Cry me a river ❤

Det var längesen jag grät på riktigt. Eller ja det har skett två ggr den senaste veckan. Men innan dess.. Nu grät jag efter jag lyssnat på den första delen av "Den fastspända flickan". Jag har inte orkat lyssna på den andra delen ännu, så mkt påverkade den mig. Det handlar om en flicka som pga vuxna människors fel hamnat ordentligt snett i livet. Ni kmr
väl ihåg fallet med polischefen som våldtog en ung flicka? Sök på info om den själva för jag vet inte vad jag ska skriva utan att det låter fjuttigt och den förtjänar att uppmärksammas och lyssnas på. Men var väl förberedd på att den gör dig arg, ledsen, illamående, förbannad och nedstämd. Hur vuxna människor kan svika en liten flicka så mycket vilket leder henne in på vägar den ena värre än den andra kommer jag aldrig kunna förstå. Hoppas det skapas en debatt och den blir förändring, för såhär får det bara inte vara!

Sen så grät jag igår då jag läste en tjej som heter Priscillas blogg. Hon skriver djupt och öppet om relationen till sitt ex Adam och vilken hemsk och utsatt situation hon hamnade i. Hon skriver från hjärtat och jag blev verkligen tagen av hennes texter och ledsen över hur illa behandlad hon blev. In och läs bak i arkivet från augusti förra året (och allt där innan och efter också för den delen): finest.se/priscilla

Ibland behöver man gråta ut och även om det sjukt jobbigt så berör det och gör mig medveten om att verkligen älska och ta vara på allt jag har ❤

En härlig och positiv bild för att avsluta detta lite mörka inlägg :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0