Please don't make me fall for you if you don't plan to catch me.

Jag skriver ibland om kärlek och jag lägger ofta upp kärlekscitat på instagram och FB. De flesta pratar om att dom vill vara kära och att det är så härligt. Men jag är rädd för att bli kär igen. Livrädd om jag ska vara ärlig. Jag har adrig haft tur i kärlek och jag har nog aldrig mått så dåligt som under de tider jag varit kär. Nu har jag (japp 25 år gammal) bara fått uppleva olycklig kärlek. För jag räknar inte riktigt mina tonårsförälskelser, då visste jag inte vad kärlek var. Men varje gång jag nu träffar någon ny kille så är jag så jävla rädd för att falla för den personen. Vad är det värsta som kan hända kanske ni tänker nu? Det visar sig att han är ett svin och du kommer över honom och går vidare? Ja, så enkelt är det om jag är lite småförälskad kanske. Men om jag blir kär, kär på riktigt. Då kan det ta år för mig att ordentligt komma över någon. Innan jag slutar jämföra alla nya killar jag träffar med honom, honom med stort H. För börjar jag väl jämföra de nya med "kärleken" då har dom tyvärr ingen som helst chans....
 
Så på grund av detta så har jag byggt upp såna jävla murar och jag kan ibland medvetet förstöra något som skulle kunnat blivit bra på grund av rädslan att bli kär på riktigt igen.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0